Keckan

Har jobbat inatt..vaknade kl 15 och kände mig som om en lastbil kört över mig..flera gånger. Jisses vad trött jag är..känner mig nästan bakis. Men men..lite mat kanske fixar det.
Hade en lugn natt på jobbet. Jag och arbetskamraten satt och pratade hela natten..har fått prata av mig..känns som jag upprepat samma meningar 10000 gånger nu. Borde va nån slags terapi..men hur jävla svårt ska det va att gå vidare. Ska jag må så här lång tid framöver eller? JAG VILL INTE!!! Hade jag vetat ett sätt att glömma och gå vidare skulle jag göra det ....direkt.

Jag känner nu att jag är verkligen ingen singeltjej. Visst..va singel och få göra vad man vill är väl skönt..men nu..har väl kommit till nån punkt i mitt liv där det livet inte lockar längre. Gud så vuxen jag låter då!!! Men jag vill verkligen ha nån att tycka om, pyssla om och ha bredvid mig. Och för ett tag sen hade jag den personen och kunde inte va gladare och lyckligare.  Jag tog mig över trösklar denna gången som jag aldrig klarat innan tack vare honom..nu får jag börja om igen. Pust! Nu känner jag mig halv...ensam. Han förgyllde verkligen min vardag..och nu är det bara TOMT. Mina tårkanaler jobbar på högvarv...SLUTA! Jag orkar inte mer. Vill aldrig viga så här mycket tid till nån människa igen just nu..man blir bara sårad.
Jag har haft så mycket känslor och saker jag velat säga till honom om hur jag känner för honom inom mig..och aldrig fått säga dom..det är för sent nu. Jag gick och bar på alla dessa känslor och ville bara säga det till honom, få honom att veta hur jag känner och vad han betydde..och sen är det slut. Känns som en ridå bara drogs ner framför ögonen. Nu är det ju ingen ide att säga allt jag ville säga..men vart ska jag göra av allt deta då? Här kanske? :) Känns som om jag ska spricka ibland. Jag vill bara skrika!!

Vad ska jag göra? vad gjorde jag fel? Vad hände? Får jag svar någon gång? SÄG NÅT!!!

Du är en underbar människa och jag saknar dig så det gör ont i mig....