Keckan

Jag är så jäkla arg på mig själv på ett sätt. Kunde jag gå tillbaka i tiden skulle jag göra en del annorlunda men ändå inte. Hade saker och ting varit annorlunda då?

Vad menade du då? Den där dagen? I'm gonna find out..I need to.

Egentligen borde jag ju vara arg på en människa som får en att må dåligt. För att jag inte är mitt vanliga, glada jag. Inte vill umgås med folk. Jag vill inte gråta mer nu..jag vill inte känna så här.  Varför kan jag inte bara va arg och gå vidare?Ni fattar säkert varför... Sluta tänka på alla bra saker med personen. Men vad ska jag göra..hitta på dåliga saker? för det finns inga..mer än att han sårar..borde kanske va tillräckligt...eller?

Har en konstig känsla efter helgen..jag vill inte prata om det. Folk frågar hur det gick..jag viftar bara bort det. Allt blev fel sist..det blev inte som jag ville..jag ångrar slutet..det jag inte sa.  Och nu får jag aldrig chansen att rätta till det.